Sök näringsinnehåll - Livsmedelsverket

Följande livsmedel ingår i projektet

Använd gärna uppgifterna

Använd gärna uppgifter ur Livsmedelsdatabasen men ange alltid källan:
Livsmedelsverkets Livsmedelsdatabas version 2024-12-05.
När uppgifterna används, får data inte förändras.

Vi använder cookies

På webbtjänsten Sök näringsinnehåll använder vi kakor (cookies) för att göra din upplevelse på vår webbplats så bra som möjligt. En kaka är en liten textfil som skapas och lagras på den enhet du använder för att besöka vår webbplats, som till exempel en dator eller en mobiltelefon.

Vi använder kakor för att:

Förenkla ditt besök på Sök näringsinnehåll.
Sidan ska fungera så bra som möjligt ur användar- och tillgänglighetsperspektiv.
Samla information om hur besökare använder webbplatsen för att förbättra innehållet.

Om det är okej kan du klicka på Acceptera allt. Du kan också välja bort kakor som inte är nödvändiga för att kunna använda webbplatsen. Det gör du genom att klicka på Anpassa. Du kan ändra ditt beslut när som helst. Du kan också läsa mer om hur vi använder kakor i vår cookie policy.

Om kakor

Om kakor (cookies)

Analysprojekt	Arbetet med att uppdatera den svenska livsmedelsdatabasen pågår kontinuerligt och som ett led i det genomför Livsmedelsverket varje år ett eller flera analysprojekt där relevanta näringsämnen och komponenter i livsmedel analyseras. Varje år analyseras ca 35 livsmedel och för att välja ut vilka livsmedel som skall analyseras används nyckellivsmedel (Petrelius Sipinen, 2020). Nyckellivsmedel är framtagna från tidigare nationella matvaneundersökningar och är de livsmedel som i matvaneundersökningarna bidragit mest till intaget av energi och/eller näringsämnen. En mindre andel av analyserna varje år används också för livsmedel som det finns ett särskilt behov av att få mer kunskap kring. Det kan till exempel röra sig om livsmedel som behövs inför kommande matvaneundersökningar, nya eller förändrade produkter på marknaden och livsmedel där det finns en stor efterfrågan hos användarna av Livsmedelsdatabasen.
Livsmedelsurval	Urvalet av de livsmedel som skulle ingå i detta projekt utgick ifrån nyckellivsmedel framtagna från de två nationella matvaneundersökningarna Riksmaten vuxna 2010-11 och Riksmaten ungdom 2016-17 (Amcoff, 2012, Warensjö Lemming, 2018). Från Riksmaten ungdom 2016-17 ingick även komponenter i nyckellivsmedel. Ett livsmedel kan vara sammansatt av flera olika livsmedel/komponenter, exempelvis delas en ”Ostsmörgås” in i komponenterna bröd, smör, ost och tomat. Dessutom ingick livsmedel som behövs inför kommande matvaneundersökning Riksmaten småbarn, nya produkter på marknaden och livsmedel med en stor efterfrågan hos användarna av Livsmedelsdatabasen. De flesta prover som analyserades är generiska vilket innebär att de innehåller flera olika varumärken av produkter från samma livsmedelskategori. Undantag är de livsmedelskategorier där det enbart fanns produkter från ett varumärke.
Kartläggning	Analysproven skall i största möjliga mån representera utbudet av produkter i landet. Genom att titta på försäljningsstatistik (A.C. Nielsen Market trends 2014 och GFK 2014) och butiksbesök gjordes en bedömning av vilka produkter som skulle ingå i analysprovet baserat på vissa specifika kriterier. Besöken gjordes i butiker från de fyra största kedjorna utifrån marknadsandelarna i Sverige 2017: Ica, Coop, Axfood och Bergendahls. Totalt stod dessa kedjor för 93 % av marknaden enligt Dagligvarukartan 2017 (DLF, 2017). I butikerna gjordes en uppskattning över hyllandelar för de aktuella livsmedelsgrupperna följt av en poängsättning där den produkt som hade flest hyllandelar fick 10 poäng följt av den som hade näst flest hyllandelar som fick 9 poäng och så vidare. Poängen viktades därefter utifrån den procentuella andelen av marknaden som respektive butik hade. Slutligen gjordes en individuell bedömning utifrån varje livsmedelsgrupp som vägdes samman med uppgifter om försäljningsstatistik och ett beslut om vilka produkter som skulle ingå i respektive analys togs. Undantag var barnmat på burk och så kallade klämmisar där det var svårt att få en rättvis uppskattning genom att räkna hyllandelar. För dessa fördelades antalet prover jämt per producent och inom varje producent fördelades mängderna jämt på de olika produkterna. Sist fördelades mängderna så jämt som möjligt utifrån batch. Tex. Nestlé produkt 1 och 2 och Semper produkt 1 utgör ett prov. Totalt skall provet bestå av 1000 g. Nestlé produkt 1 och 2 tilldelas 500 g som fördelas jämnt på de två produkterna dvs 250 g vardera. Om Nestlé produkt 1 ska bestå av fler batcher, till exempel tre olika burkar med datum (batch) 22 feb, 22 feb och 29 feb, fördelas 250 g per batch. Detta innebär 125 g av burk 29 feb och att 125 g fördelas jämnt på de två burkarna 22 feb.
Provantal	Näringsvärden kan skilja sig åt mellan olika produkter och mellan olika batcher för samma produkt. Detta gör att man vill ha med olika produkter och flera batcher från de produkter som ska ingå i analysprovet. I de fall det finns tidigare utförda analyser kan man genom att titta på de tidigare skillnaderna i näringsinnehållet få fram det optimala antalet prover som behövs för analysen med hjälp av en formel från Proctor and Muellenet (Proctor, 1998). Då inga tidigare jämförelser fanns för detta projekts prover kunde beräkningen inte göras. Antalet prover bestämdes till 10 med undantag för prov Barnmat på burk spagetti m. köttfärssås, där det stora utbudet av produkter gjorde att antalet sattes till 15. Fördelningen mellan produkterna inom respektive analysprov utgick ifrån resultatet från kartläggningen.
Inköp	Inköpen gjordes mellan december 2018 och mars 2019 i Uppsala och Norrtälje. Vid inköp fanns inte alltid samma produkter som vid kartläggningen i butiken. I dessa fall gjordes en individuell bedömning och beslut om ändringar fattades på plats ute i butikerna. I vissa fall utgick en produkt helt och i andra fall fick en produkt ersättas av en annan. Trots att inköp gjordes i flera butiker och vid flera inköpsdatum fanns heller inte alltid det bestämda antalet batcher. I dessa fall inhandlades så många olika batcher som möjligt och minst den mängd som krävdes för analyserna (1500 g).
Provhantering	Livsmedlen förvarades i, för livsmedlet, lämplig temperatur fram till transport till Livsmedelsverket. Vid ankomst registrerades de och fick individuella journalnummer vilket gör det möjligt att spåra exakt vilka livsmedel som ingår i varje prov. Livsmedlens förpackningar, innehållsförteckningar och näringsvärdesdeklarationer fotograferades och sparades. Därefter förvarades livsmedlen mörkt och i lämplig temperatur utifrån produktsort fram till dess att det var dags för provberedning. De inköpta proverna hanterades som laboratorieprover så snart de kommit till laboratoriet. Det innebär att man tar hänsyn till faktorer som kan påverka stabiliteten som syre, temperatur och synligt ljus av vissa våglängder. Vattenlösliga vitaminer, tokoferoler, sockerarter och karotenoider är exempel på näringsämnen som är oxidations- och/eller ljuskänsliga. Frysta produkter förvarades i -20 °C medan färska produkter förvarades i mörka kylrum/kylskåp med temperaturen 3-10 °C beroende på respektive krav. Konserver förvarades i rumstemperatur. Alla prover förvarades i de förpackningar de var köpta i.
Provberedning	Alla proverna analyserades otillagade och bereddes i rum försett med UV-filter för att förhindra nedbrytningen av ljuskänsliga näringsämnen. Varje produkt och batch hanterades separat och använda redskap rengjordes mellan varje omgång. Beroende på vilket prov det var skiljde sig provberedningen åt. Endast ätlig del av livsmedlet togs med för analys. Proverna finfördelades och blandades väl. En homogenisator, Tecator 1094 homogenizer, användes för att homogenisera produkter som var fasta eller innehöll fasta bitar. Produkter i pulver eller flytande form blandades väl med sked. Efter homogenisering delades proverna upp på olika burkar beroende på typ av analys
Analyser	För de flesta livsmedlen analyserades samtliga näringsämnen som ingår i Livsmedelsdatabasen. Vissa undantag gjordes för så kallade logiska nollor, dvs. näringsämnen och komponenter som biologiskt sett inte antas finnas i ett specifikt livsmedel eller som förväntas förekomma i små och för sammanhanget försumbara mängder. Som exempel förväntas inte laktos förekomma i produkter framställda av enbart vegetabilier. Externa analyser utfördes av ett ackrediterat laboratorium: aska, totalfett, kolesterol, kväve, vatten, stärkelse, mono- och disackarider, laktos, fiber, alkohol, fosfor, jod, kalcium, kalium, magnesium, natrium och selen. Övriga näringsämnen analyserades internt av Livsmedelsverkets kemiavdelning. Utförligare beskrivning av de interna metoderna finns att läsa på Livsmedelsverkets hemsida under sektionen Livsmedelsdatabasen.
Poolning	Mängden av varje produkt som skulle ingå i provet för analys beräknades utifrån kartläggningen med eventuell korrigering för faktisk inhandlad mängd.
Övrigt	I de fall då berikade produkter ingick i ett poolat livsmedelsprov gjordes separata prover inför analys av de berikade näringsämnena. I det separata provet uteslöts de berikade produkterna baserat på respektive ingrediensförteckning. Alla näringsämnen förutom de berikade näringsämnena analyserades i det poolade livsmedelsprovet. För de livsmedelsprover där det förekom både berikade och oberikade produkter har två livsmedel skapats i Livsmedelsdatabasen, ett oberikat och ett berikat. Om livsmedelsprovet innehållit endast en produkt har även berikade näringsämnen analyserats.

Information om projekt

2019 Barnmat

Följande livsmedel ingår i projektet

Använd gärna uppgifterna

Ladda ner

Ladda ner

Använd gärna uppgifterna

Vi använder cookies

Anpassa inställningar

We use cookies

Customise settings