Information om projekt


2019 Vegetariska produkter

På denna sida finns information om projektet där livsmedlet ingår. Informationen finns även att läsa i Livsmedelsverkets rapport- och PM-serier.
Analysprojekt Arbetet med att uppdatera den svenska Livsmedelsdatabasen pågår kontinuerligt och som ett led i det genomför Livsmedelsverket varje år ett eller flera analysprojekt där relevanta näringsämnen och komponenter i livsmedel analyseras. Varje år analyseras ca 35 livsmedel och för att välja ut vilka livsmedel som skall analyseras används nyckellivsmedel (Petrelius Sipinen, 2020). Nyckellivsmedel är framtagna från tidigare nationella matvaneundersökningar och är de livsmedel som i matvaneundersökningarna bidragit mest till intaget av energi och/eller näringsämnen. En mindre andel av analyserna varje år används också för livsmedel som det finns ett särskilt behov av att ha mer kunskap kring. Det kan till exempel röra sig om livsmedel som behövs inför kommande matvaneundersökningar, nya eller förändrade produkter på marknaden och livsmedel där det finns en stor efterfrågan hos användarna
Livsmedelsurval Urvalet av de livsmedel som skulle ingå i detta projekt utgick ifrån nyckellivsmedel framtagna från de två nationella matvaneundersökningarna Riksmaten vuxna 2010-11 och Riksmaten ungdom 2016-17 (Amcoff, 2012, Warensjö Lemming, 2018). Från Riksmaten ungdom 2016-17 ingick även komponenter i nyckellivsmedel. Ett livsmedel kan vara sammansatt av flera olika livsmedel/komponenter, exempelvis delas en ”Ostsmörgås” in i komponenterna bröd, smör, ost och tomat. Dessutom ingick livsmedel som behövs inför kommande matvaneundersökning (Riksmaten småbarn), nya produkter på marknaden och livsmedel med en stor efterfrågan hos användarna av Livsmedelsdatabasen. De flesta prover som analyserades är generiska vilket innebär att de innehåller flera olika varumärken av produkter från samma livsmedelskategori. Undantag är de livsmedelskategorier där det enbart fanns produkter från ett varumärke.
Kartläggning Analysproven skall i största möjliga mån representera utbudet av produkter i landet. Genom att titta på försäljningsstatistik (A.C. Nielsen Market trends 2014 och GFK 2014) och butiksbesök gjordes en bedömning av vilka kriterier som skulle gälla för att en produkt skulle få ingå i ett analysprov. Besöken gjordes i butiker från de fyra största kedjorna utifrån marknadsandelarna i Sverige 2017: Ica, Coop, Axfood och Bergendahls. Totalt stod dessa kedjor för 93 % av marknaden enligt Dagligvarukartan 2017 (DLF, 2017). I butikerna gjordes en uppskattning över hyllandelar för de aktuella livsmedelsgrupperna följt av en poängsättning där den produkt som hade flest hyllandelar fick 10 poäng följt av den som hade näst flest hyllandelar som fick 9 poäng och så vidare. Poängen viktades därefter utifrån den procentuella andelen av marknaden som respektive butik hade. Slutligen gjordes en individuell bedömning utifrån varje livsmedelsgrupp som vägdes samman med uppgifter om försäljningsstatistik och ett beslut om vilka produkter som skulle ingå i respektive analys togs.
Provantal Näringsvärden kan skilja sig åt mellan olika produkter och mellan olika batcher för samma produkt. Detta gör att man vill ha med olika produkter och flera batcher från de produkter som ingår i analysprovet. I de fall det finns tidigare utförda analyser kan man genom att titta på de tidigare skillnaderna få fram det optimala antalet inköpsprover som behövs för analysen med hjälp av en formel från Proctor and Meullenet (Proctor, 1998). Då inga tidigare jämförelser fanns för detta projekts prover kunde beräkningen inte göras. Antalet prover bestämdes till 10. Fördelningen mellan produkterna inom respektive analysprov utgick ifrån resultatet från kartläggningen
Inköp Inköpen gjordes mellan december 2018 och mars 2019 i Uppsala, Norrtälje och Åkersberga. Vid inköp fanns inte alltid samma produkter i butiken som vid kartläggningen. I dessa fall gjordes en individuell bedömning och beslut om ändringar fattades på plats ute i butikerna. I vissa fall utgick en produkt helt och i andra fall fick en produkt ersättas av en annan. Trots flera butiker och inköpsdatum fanns heller inte alltid det antalet batch som bestämts. I de fallen inhandlades så många olika batcher som möjligt och minst den mängd som krävdes för analyserna (1500g).
Provhantering Livsmedlen förvarades i, för livsmedlet, lämplig temperatur fram till transport till Livsmedelsverket. Vid ankomst registrerades de och fick individuella journalnummer vilket gör det möjligt att spåra exakt vilka livsmedel som ingår i varje prov. Livsmedlens förpackningar, innehållsförteckningar och näringsvärdesdeklarationer fotograferades och finns sparade. Därefter förvarades livsmedlen mörkt och i lämplig temperatur utifrån produktsort fram till dess att det var dags för provberedning. De inköpta proverna hanterades som laboratorieprover så snart de kommit till laboratoriet. Det innebär att man tar hänsyn till faktorer som kan påverka stabiliteten som syre, temperatur och synligt ljus av vissa våglängder. Vattenlösliga vitaminer, tokoferoler, sockerarter och karotenoider är exempel på näringsämnen som är oxidations- och/eller ljuskänsliga. Frysta produkter förvarades i -20 °C medan färska produkter förvarades i mörka kylrum/kylskåp med temperaturen 3-10 °C. Konserver förvarades i rumstemperatur. Alla prover förvarades i de förpackningar de var köpta i.
Provberedning Alla proverna analyserades otillagade och bereddes i rum försett med UV-filter för att förhindra nedbrytningen av ljuskänsliga näringsämnen. Varje produkt och batch hanterades separat och använda redskap rengjordes mellan varje omgång. Endast ätlig del av livsmedlet togs med för analys. Proverna finfördelades och blandades väl i en homogenisator, Tecator 1094 homogenizer. Alla frysta prover tinades i kyl innan homogenisering. Kväve tillsattes vid homogenisering för att minska nedbrytning av vitamin C och efteråt delades proverna upp på olika burkar beroende på typ av analys.
Analyser De flesta livsmedlen analyserades för samtliga näringsämnen som ingår i databasen. Vissa undantag gjordes för så kallade logiska nollor, dvs. näringsämnen och komponenter som biologiskt sett inte antas finnas i ett specifikt livsmedel eller som förväntas förekomma i små och för sammanhanget försumbara mängder. Som exempel förväntas inte laktos förekomma i produkter framställda av enbart vegetabilier. Externa analyser utfördes av ett ackrediterat laboratorium: aska, totalfett, kolesterol, kväve, vatten, stärkelse, mono- och disackarider, laktos, fiber, alkohol, fosfor, jod, kalcium, kalium, magnesium, natrium och selen. Övriga näringsämnen analyserades internt av Livsmedelsverkets kemiavdelning. Utförligare beskrivning av de interna metoderna finns att läsa på Livsmedelsverkets hemsida under sektionen Livsmedelsdatabasen.
Poolning Mängden av varje produkt som skulle ingå i provet för analys beräknades utifrån kartläggningen med eventuell korrigering mot faktisk inhandlad mängd.
Övrigt I de fall då berikade produkter ingick i ett poolat livsmedelsprov gjordes separata prover inför analys av de berikade näringsämnena. I det separata provet uteslöts de berikade produkterna baserat på respektive ingrediensförteckning. Alla näringsämnen förutom de berikade näringsämnena analyserades i det poolade livsmedelsprovet. För de livsmedelsprover där det förekom både berikade och oberikade produkter har två livsmedel skapats i Livsmedelsdatabasen, ett oberikat och ett berikat. I ett prov, livsmedelsnummer 2067 (Soja- och veteprotein bullar kylvara el. frysvara), ingår dock en produkt innehållande riboflavin, järnpyrofosfat och zinkoxid. Produkten står för 8 % av den totala poolen. Det är inte gjort något separat prov för riboflavin, järn och zink på livsmedel 2067. I livsmedel 6270 (Sojaprotein bullar kylvara el. frysvara) har även en produkt, motsvarande 13 % av den totala poolen, innehållande kalciumkarbonat ingått. Ej heller för detta livsmedel har något separat prov gjorts för kalcium.

Följande livsmedel ingår i projektet

Falafel kikärtskroketter frysvara
Falafel kikärtskroketter stekta
Falafel kikärtskroketter ugnsstekta
Havreprotein pulled havre strimlor kylvara el. frysvara
Havreprotein pulled havre strimlor stekt
Mykoprotein bullar frysvara
Mykoprotein bullar stekta
Mykoprotein färs bitar filé kylvara el. frysvara
Mykoprotein färs bitar filé stekt
Mykoprotein nugget kylvara el. frysvara
Mykoprotein nugget stekt
Mykoprotein nugget ugnsstekt
Mykoprotein schnitzel kylvara el. frysvara
Mykoprotein schnitzel ugnsstekt
Soja- och veteprotein baconimitation kylvara el. frysvara berikad
Soja- och veteprotein baconimitation stekt
Soja- och veteprotein baconimitation stekt berikad
Soja- och veteprotein bitar som alternativ till bacon kylvara el. frysvara
Soja- och veteprotein bullar kylvara el. frysvara
Soja- och veteprotein bullar stekta
Soja- och veteprotein bullar ugnsstekta
Soja- och veteprotein färs frysvara
Soja- och veteprotein färs stekt
Soja- och veteprotein nugget kylvara el. frysvara
Soja- och veteprotein nugget kylvara el. frysvara berikad
Soja- och veteprotein nugget stekt
Soja- och veteprotein nugget stekt berikad
Soja- och veteprotein nugget ugnsstekt
Soja- och veteprotein nugget ugnsstekt berikad
Soja- och veteprotein schnitzel kylvara el. frysvara
Soja- och veteprotein schnitzel kylvara el. frysvara berikad
Soja- och veteprotein schnitzel stekt
Soja- och veteprotein schnitzel stekt berikad
Soja- och veteprotein schnitzel ugnsstekt
Soja- och veteprotein schnitzel ugnsstekt berikad
Sojaprotein bitar frysvara typ Oumph®
Sojaprotein bitar kylvara el. frysvara typ Tzay®
Sojaprotein bitar stekta typ Oumph®
Sojaprotein bitar stekta typ Tzay®
Sojaprotein bullar kylvara el. frysvara
Sojaprotein bullar kylvara el. frysvara berikade
Sojaprotein bullar stekta
Sojaprotein bullar stekta berikade
Sojaprotein bullar ugnsstekta
Sojaprotein bullar ugnsstekta berikade
Sojaprotein färs kylvara el. frysvara
Sojaprotein färs kylvara el. frysvara berikad
Sojaprotein färs stekt
Sojaprotein färs stekt berikad
Sojaprotein nugget kylvara el. frysvara
Sojaprotein nugget stekt
Sojaprotein nugget ugnsstekt
Ärtprotein färs kylvara el. frysvara typ Findus pease
Ärtprotein färs stekt