Information om projekt


2016 Mejeri

På denna sida finns information om projektet där livsmedlet ingår. Informationen finns även att läsa i Livsmedelsverkets rapport- och PM-serier.
Analysprojekt Arbetet med att uppdatera den svenska livsmedelsdatabasen pågår kontinuerligt och som ett led i det genomför Livsmedelsverket varje år ett eller flera analysprojekt där relevanta näringsämnen och komponenter i livsmedel analyseras. Varje år analyseras ca 35 livsmedel och för att välja ut vilka livsmedel som skall analyseras används nyckellivsmedel (Lundberg-Hallén, 2015). Nyckellivsmedel är framtagna från tidigare nationella matvaneundersökningar och är de livsmedel som i matvaneundersökningarna bidragit mest till intaget av energi och näringsämnen. En mindre andel av analyserna varje år används också för livsmedel som det finns ett särskilt behov av. Det kan till exempel röra sig om livsmedel som behövs inför kommande matvaneundersökningar, nya eller förändrade produkter på marknaden och livsmedel där det finns en stor efterfrågan hos användarna.
Livsmedelsurval Urvalet av de livsmedel som skulle ingå i detta projekt utgick ifrån nyckellivsmedel framtagna från den nationella matvaneundersökningen Riksmaten vuxna (Amcoff, 2012). Dessutom ingick livsmedel som behövs inför kommande matvaneundersökning, nya produkter på marknaden och livsmedel med en stor efterfrågan hos användarna av livsmedelsdatabasen. De flesta prover som analyserades är generiska vilket innebär att de innehåller flera olika varumärken av produkter från samma livsmedelskategori. Undantag är de livsmedelskategorier där det enbart fanns produkter från ett varumärke.
Kartläggning Genom att titta på inköpt försäljningsstatistik och besöka butiker gjordes en bedömning av vilka kriterier som skulle gälla för att en produkt skulle få ingå i analyserna. Besöken gjordes i butiker i Alingsås, Helsingborg, Kalmar, Uppsala och Umeå där Citygross, Coop, Ica och Willys ingick i kartläggningen. Två olika butiker besöktes i varje stad. I butikerna gjordes en uppskattning över hyllandelar för de aktuella livsmedelsgrupperna följt av en poängsättning. Slutligen gjordes en individuell bedömning utifrån varje livsmedelsgrupp som vägdes samman med uppgifter om försäljningsstatistik och ett beslut togs om vilka produkter som skulle ingå i respektive analys.
Provantal Näringsvärden kan skilja sig åt mellan olika produkter och mellan olika batcher för samma produkt. Detta gör att man vill ha med olika produkter och flera batcher från de produkter som ingår i analysprovet. Fördelningen mellan produkterna inom respektive analysprov utgick ifrån resultatet från kartläggningen.
Inköp Alla inköpen gjordes mellan augusti och oktober 2016 i Uppsala. Vissa prover av mjölk, fil, yoghurt och ost levererades till Livsmedelsverket direkt från mejeriet under februari månad 2017. Vid inköp fanns inte alltid samma produkter som vid kartläggningen i butiken. I dessa fall gjordes en individuell bedömning och beslut om ändringar fattades på plats ute i butikerna. I vissa fall utgick en produkt helt och i andra fall fick en produkt ersättas av en annan.
Provhantering Livsmedlen transporterades i kyllådor till livsmedelsverket där de registrerades och fick individuella journalnummer vilket gör det möjligt att spåra exakt vilka livsmedel som ingår i varje analys. Livsmedlens förpackningar, innehållsförteckningar och näringsvärdesdeklarationer fotograferades och finns sparade. Därefter förvarades livsmedlen mörkt och i lämplig temperatur utifrån produktsort fram till dess att det var dags för provberedning. De inköpta proverna hanterades som laboratorieprover så snart de kommit till laboratoriet. Det innebär att man tar hänsyn till faktorer som kan påverka stabiliteten såsom syre, temperatur och synligt ljus av vissa våglängder. Vattenlösliga vitaminer, tokoferoler, sockerarter och karotenoider är exempel på näringsämnen som är oxidations- eller ljuskänsliga. Frysta produkter förvarades i -20 °C medan färska produkter förvarades i mörka kylrum/kylskåp med temperaturen 3-10 °C beroende på respektive krav. Konserver förvarades i rumstemperatur. Alla prover förvarades i de förpackningar de var köpta i.
Provberedning Alla proverna bereddes i rum försett med UV-filter för att förhindra nedbrytningen av ljuskänsliga näringsämnen. Varje produkt och batch hanterades separat och använda redskap rengjordes mellan varje omgång. För att analyserna skall kunna utföras är det viktigt att proverna är finfördelade och väl blandade. En homogenisator, Tecator 1094 homogenizer, användes därför till att homogenisera proverna. Beroende på vilket prov det var skiljde sig provberedningen åt. Flytande produkter inklusive kvarg omrördes i förpackningarna innan de vägdes in och homogeniserades genom att blandas väl. Ostkaka och pannkaka delades i fyra lika delar och motstående fjärdedelar vägdes in och homogeniserades i matberedare. Ostar med lake fick rinna av en minut innan de provbereddes. Runda mjuka ostar delades som ostkaka och pannkaka medan trekantiga ostar delades på hälften varav en halva vägdes in till samlingsprovet och homogeniserades i matberedare. Hårdostar delades i fyra delar och motstående fjärdedelar revs grovt innan de vägdes in och frystes för att därefter rivas fint. Efter homogenisering delades proverna upp på olika burkar och frystes för senare analys.
Analyser De flesta livsmedlen analyserades för samtliga näringsämnen som ingår i databasen. Vissa undantag gjordes för så kallade logiska nollor, dvs. näringsämnen och komponenter som biologiskt sett inte antas finnas i ett specifikt livsmedel eller som förväntas förekomma i små och för sammanhanget försumbara mängder. Som exempel förväntas fiber och vitamin C inte förekomma i mjölkprodukter såvida det inte är tillsatt. Socker analyserades separat för drickyoghurt med 8 respektive 12 gram socker per 100 gram. Socker analyserades även separat för Kvarg som delades in i kvarg naturell samt kvarg med hög respektive låg sockerhalt. Övriga näringsämnen i drickyoghurt och kvarg analyserades i poolade prov där alla de olika produkterna i respektive kategori ingick. För B-vitaminer i yoghurt sommar och yoghurt vinter delades yoghurten upp i tre kategorier och analyserades separat för dessa: yoghurt naturell, A-yoghurt och yoghurt mild. Ett aggregerat värde skapades och är det som representerar samlingsprovet. För B-vitaminer i filmjölk delades filen upp i kategorierna A-fil och filmjölk och analyserades separat. D-vitaminer analyserades i varje ingående livsmedel i samlingsprovet filmjölk. Ett aggregerat värde skapades och är det som representerar samlingsprovet. För fil sommar 3 % ekologisk analyserades B-vitaminer separat i A-fil och filmjölk. Externa analyser utfördes av ett ackrediterat laboratorium: aska, totalfett, kväve, vatten, stärkelse, mono- och disackarider, laktos, kolesterol, fiber, alkohol, fosfor, jod, kalcium, kalium, magnesium, natrium och selen. Övriga näringsämnen analyserades internt av livsmedelsverkets kemiavdelning. Utförligare beskrivning av det interna arbetet finns att läsa på livsmedelsverkets hemsida under sektionen livsmedelsdatabasen.
Poolning Mängden av varje produkt som skulle ingå i provet för analys beräknades utifrån kartläggningen med hänsyn tagen till faktiskt inhandlad mängd.
Övrigt Av de livsmedel som analyserades under olika årstider har ett aggregerat livsmedel skapats i livsmedelsdatabasen. Yoghurt sommar 3 % och yoghurt vinter 3 % återfinns i livsmedlet yoghurt fett 3 %. Filmjölk sommar 3 % och filmjölk vinter 3 % återfinns i livsmedlet filmjölk fett 3 %. Yoghurt 10 % sommar och Yoghurt 10 % vinter återfinns i Yoghurt 10 %.

Följande livsmedel ingår i projektet