Sök näringsinnehåll - Livsmedelsverket

Följande livsmedel ingår i projektet

Använd gärna uppgifterna

Använd gärna uppgifter ur Livsmedelsdatabasen men ange alltid källan:
Livsmedelsverkets Livsmedelsdatabas version 2024-12-05.
När uppgifterna används, får data inte förändras.

Vi använder cookies

På webbtjänsten Sök näringsinnehåll använder vi kakor (cookies) för att göra din upplevelse på vår webbplats så bra som möjligt. En kaka är en liten textfil som skapas och lagras på den enhet du använder för att besöka vår webbplats, som till exempel en dator eller en mobiltelefon.

Vi använder kakor för att:

Förenkla ditt besök på Sök näringsinnehåll.
Sidan ska fungera så bra som möjligt ur användar- och tillgänglighetsperspektiv.
Samla information om hur besökare använder webbplatsen för att förbättra innehållet.

Om det är okej kan du klicka på Acceptera allt. Du kan också välja bort kakor som inte är nödvändiga för att kunna använda webbplatsen. Det gör du genom att klicka på Anpassa. Du kan ändra ditt beslut när som helst. Du kan också läsa mer om hur vi använder kakor i vår cookie policy.

Om kakor

Om kakor (cookies)

Analysprojekt	Ett av Livsmedelsverkets uppdrag är att undersöka och analysera livsmedel (förordning 2009:1426). Som ett led i detta har Livsmedelsverket en livsmedelsdatabas som innehåller en stor mängd information om livsmedel och maträtter, såsom näringsinnehåll. Databasen utgör en viktig grund i Livsmedelsverkets arbete med matvaneundersökningar men används även av till exempel kostplanerare, livsmedelsföretag, forskare och privatpersoner. Innehållet i Livsmedelsdatabasen avser att spegla det svenska livsmedelsutbudet och behöver därför ständigt uppdateras för att vara aktuellt. Som en del i det kontinuerliga arbetet genomför därför Livsmedelsverket årligen analysprojekt där vissa näringsämnen och komponenter (t.ex. fibrer och aska) i livsmedel analyseras. Varje år uppdateras ca 35 livsmedelsprover. Ett livsmedelsprov är ofta samma sak som ett analysprov men för vissa livsmedelsprover görs flera analysprover. Detta kan till exempel gälla livsmedel där det finns både berikade och oberikade produkter. I dessa fall skapas tre analysprov, ett med både berikade och oberikade produkter samt två separata analysprov med berikade respektive oberikade produkter. För att välja ut vilka livsmedel som ska analyseras används nyckellivsmedel (Petrelius Sipinen, 2020). Nyckellivsmedel tas fram från Livsmedelverkets nationella matvaneundersökningar och är de livsmedel som bidragit mest till intaget av energi och/eller näringsämnen. Utöver nyckellivsmedel analyseras också en mindre andel livsmedel som det finns ett särskilt behov av att få mer kunskap kring. Det kan till exempel röra sig om livsmedel som behövs inför kommande matvaneundersökningar, nya eller förändrade produkter på marknaden och
Livsmedelsurval	De livsmedel som ingår i detta projekt baserades på nyckellivsmedel framtagna från de två nationella matvaneundersökningarna Riksmaten vuxna 2010-11 och Riksmaten ungdom 2016-17 (Amcoff, 2012, Warensjö Lemming, 2018). Från Riksmaten ungdom 2016-17 ingick även så kallade delkomponenter i nyckellivsmedel. Delkomponenter är de livsmedel som ett sammansatt livsmedel består av, till exempel kan en ”Ostsmörgås” vara indelad i delkomponenterna bröd, smör, ost och tomat. Utöver nyckellivsmedel ingick även livsmedel som behövs inför kommande matvaneundersökning, nya produkter på marknaden och livsmedel med en stor efterfrågan hos användarna av Livsmedelsdatabasen. De flesta prover som analyserades är generiska vilket innebär att de innehåller flera olika varumärken av produkter från samma livsmedelskategori. Undantag är de livsmedelskategorier där det enbart fanns produkter från ett varumärke.
Kartläggning	För att analysproven i största möjliga mån ska representera utbudet av produkter i landet gjordes en kartläggning av utbudet på marknaden. Utifrån försäljningsstatistik (A.C. Nielsen Market trends 2019 och GFK 2019) och butiksbesök gjordes en bedömning av vilka produkter som skulle ingå i analysprovet baserat på vissa specifika kriterier. Besöken gjordes i butiker från de fyra kedjor som hade störst marknadsandelar i Sverige 2019: ICA, Coop, Axfood och Bergendahls. Totalt stod dessa kedjor för 93 % av marknaden enligt Dagligvarukartan 2019 (DLF, 2019). I butikerna gjordes en uppskattning över hyllandelar för de aktuella livsmedelsgrupperna följt av en poängsättning. Den produkt som hade flest hyllandelar fick 10 poäng följt av den som hade näst flest hyllandelar som fick 9 poäng och så vidare. Poängen viktades därefter utifrån respektive butikskedjas marknadsandel (poäng x marknadsandel). Slutligen gjordes en individuell bedömning för varje livsmedelsgrupp. Genom att väga samman försäljningsstatistiken, hyllandelspoäng och den individuella bedömningen beslutades vilka produkter som skulle ingå i respektive analysprov.
Provantal	Näringsvärden kan skilja sig åt mellan olika produkter och mellan olika batcher för samma produkt. Därför vill man att olika produkter och flera batcher för samma produkt ska ingå i analysprovet. Om liknande analyser har gjorts tidigare kan man använda sig av skillnader i dessa analyser för att räkna fram det optimala antalet inköpsprover. Detta görs genom en formel (Proctor, 1998). Då inga tidigare jämförelser fanns för detta projekts prover kunde beräkningen inte göras. Målet var minst tio inköpsprover men till följd av Covid-19 och förutsättningarna som rådde fick det bli så många inköpsprover som var möjligt. Fördelningen mellan produkterna inom respektive analysprov utgick från resultatet i kartläggningen.
Inköp	Till följd av Covid-19 pandemin köptes merparten av produkterna in via nätbutiker och antalet restauranger som besöktes för inköp av snabbmat begränsades. För att öka chanserna till att få olika batcher beställdes produkter från fyra olika nätbutiker: Coop, Willys, Citygross och ICA. Kompletterande besök gjordes i butik med fokus på att hitta fler batcher för de produkter som endast hade en eller två olika batcher. Så många olika batcher som var möjligt handlades in under de kompletterande besöken och minst den mängd som krävdes för analyserna (1500 g). Sushiris köptes in från sju olika restauranger och pizza och kebabkött från åtta olika restauranger. Inköpen gjordes mellan december 2020 och februari 2021 i Uppsala och Norrtälje.
Provhantering	Livsmedlen förvarades i, för livsmedlet, lämplig temperatur fram till ankomst till Livsmedelsverket. Vid ankomst registrerades de och fick individuella journalnummer, vilket gör det möjligt att spåra vilka livsmedel som ingår i varje prov. Livsmedlens förpackningar, innehållsförteckningar och näringsvärdesdeklarationer fotograferades. Därefter förvarades livsmedlen mörkt och i, för livsmedlet, lämplig temperatur till dess att det var dags för provberedning. De inköpta proverna hanterades som laboratorieprover så snart de kommit till laboratoriet. Det innebär att man tar hänsyn till faktorer som kan påverka stabiliteten som syre, temperatur och synligt ljus av vissa våglängder. Vattenlösliga vitaminer, tokoferoler, sockerarter och karotenoider är exempel på näringsämnen som är oxidations- och/eller ljuskänsliga. Kylvaror och frysta produkter förvarades i sina inköpsförpackningar i -20 °C medan torrvaror förvarades i sina inköpsförpackningar i rumstemperatur. Färska varor som bröd vägdes upp och frystes in i -20 °C, om möjligt i sina inköpsförpackningar och annars förpackades de om till fryspåsar. Pizza, kebabkött och sushiris förvarades i kylskåp i 4 °C fram till provberedning.
Provberedning	Samtliga prover analyserades och bereddes i rum försett med UV-filter för att förhindra nedbrytning av ljuskänsliga näringsämnen. Varje produkt och batch hanterades separat och redskapen rengjordes mellan varje produkt och batch. Endast ätlig del av livsmedlet ingick i analysprovet. Beroende på vilket prov det var skiljde sig provberedningen åt. Nudlar, bulgur, pizzadeg, croissanter och kanelbullar som behövde tillagas gjordes så enligt de instruktioner som fanns på respektive förpackning. Vid ett tidsspann på till exempel 8-10 min valdes tiden mittemellan, 9 min. Livsmedlen vägdes före och efter tillagning och detaljer finns sparade i specifika tillagningsprotokoll. För bulgur tillagades fyra portioner för varje produkt och batch och joderat salt användes. Bulgur som kokats hälldes efter tillagning över i en rostfri skål där det fick stå tills det svalnat. För äggnudlar tillagades en hel förpackning för varje produkt och batch och inget salt tillsattes. Efter tillagning sköljdes äggnudlarna av i durkslag i 30 sekunder under kallt vatten varpå de fick stå och rinna av i 5 minuter. Endast ätlig del av livsmedlet togs med för analys. Proverna finfördelades och blandades väl. En homogenisator, Tecator 1094 homogenizer, användes för att homogenisera produkter som var fasta eller innehöll fasta bitar. Produkter i pulverform blandades väl med sked. Efter homogenisering delades proverna upp på olika burkar beroende på typ av analys. För metallanalyser användes syradiskade plastburkar. Bulgur och nudlar homogeniserades i direkt anslutning till tillagning medan alla frysta produkter togs fram och fick tina i kylskåp över natten. Bröd, bullar och pizzadeg skars upp i tunna skivor och fick ligga på smörgåspapper och torka i två dygn. Vikt noterades före och efter torkning. I lussebullar plockades eventuella russin bort före torkning och vikten för russinen noterades. Skillnaden i vikt före frysning och efter torkning räknades ut och användes för beräkning av mängden som skulle ingå i provet samt vid omräkning av analysresultat från torrvara till färskvara.
Analyser	I de flesta livsmedlen analyserades samtliga näringsämnen som ingår i databasen. Vissa undantag gjordes för så kallade logiska nollor, dvs. näringsämnen och komponenter som biologiskt sett inte antas finnas i ett specifikt livsmedel eller som förväntas förekomma i små och för sammanhanget försumbara mängder. Som exempel förväntas fiber inte förekomma i rena fetter. Externa analyser utfördes av ett ackrediterat laboratorium: aska, totalfett, kolesterol, kväve, vatten, stärkelse, mono- och disackarider, laktos, fiber, alkohol, fosfor, jod, kalcium, kalium, magnesium, natrium och selen. Vissa av näringsämnena/komponenterna beräknas baserat på analyserade värden. Övriga näringsämnen analyserades internt av Livsmedelsverkets kemiavdelning.
Poolning	Hur mycket av varje produkt som skulle ingå i respektive analysprov beräknades utifrån kartläggningen med eventuell korrigering för faktisk inhandlad mängd.

Information om projekt

2021 Spannmåls- och potatisprodukter

Följande livsmedel ingår i projektet

Använd gärna uppgifterna

Ladda ner

Ladda ner

Använd gärna uppgifterna

Vi använder cookies

Anpassa inställningar

We use cookies

Customise settings