Information om projekt


2022 Snacks, sötsaker och dryck

På denna sida finns information om projektet där livsmedlet ingår. Informationen finns även att läsa i Livsmedelsverkets rapport- och PM-serier.
Analysprojekt Ett av Livsmedelsverket uppdrag är att undersöka och analysera livsmedel (förordning 2009:1426). Som ett led i detta har Livsmedelsverket en livsmedelsdatabas som innehåller en stor mängd information om livsmedel och maträtter, såsom näringsinnehåll. Databasen utgör en viktig grund i Livsmedelsverkets arbete med matvaneundersökningar men används även av till exempel kostplanerare, livsmedelsföretag, forskare och privatpersoner. Innehållet i Livsmedelsdatabasen avser att spegla det svenska livsmedelsutbudet och behöver därför ständigt uppdateras för att vara aktuellt. Som en del i det kontinuerliga arbetet genomför därför Livsmedelsverket årligen analysprojekt där vissa näringsämnen och komponenter (t.ex. fibrer och aska) i livsmedel analyseras. Varje år uppdateras ca 35 livsmedelsprover. Ett livsmedelsprov är ofta samma sak som ett analysprov men för vissa livsmedelsprover görs flera analysprover. Detta kan till exempel gälla livsmedel där det finns både berikade och oberikade produkter. I dessa fall skapas tre analysprov, ett med både berikade och oberikade produkter samt två separata analysprov med berikade respektive oberikade produkter. För att välja ut vilka livsmedel som ska analyseras används nyckellivsmedel (Petrelius Sipinen, 2020). Nyckellivsmedel tas fram från Livsmedelverkets nationella matvaneundersökningar och är de livsmedel som bidragit mest till intaget av energi och/eller näringsämnen. Utöver nyckellivsmedel analyseras också en mindre andel livsmedel som det finns ett särskilt behov av att få mer kunskap kring. Det kan till exempel röra sig om livsmedel som behövs inför kommande matvaneundersökningar, nya eller förändrade produkter på marknaden och livsmedel där det finns en stor efterfrågan hos användarna av Livsmedelsdatabasen.
Livsmedelsurval De livsmedel som ingår i detta projekt baserades på nyckellivsmedel framtagna från de två nationella matvaneundersökningarna Riksmaten vuxna 2010-11 och Riksmaten ungdom 2016-17 (Amcoff, 2012, Warensjö Lemming, 2018). Från Riksmaten ungdom 2016-17 ingick även så kallade delkomponenter i nyckellivsmedel. Delkomponenter är de livsmedel som ett sammansatt livsmedel består av, till exempel kan en ”Ostsmörgås” vara indelad i delkomponenterna bröd, smör, ost och tomat. Utöver nyckellivsmedel ingick även livsmedel som behövs inför kommande matvaneundersökning, nya produkter på marknaden och livsmedel med en stor efterfrågan hos användarna av Livsmedelsdatabasen. De flesta prover som analyserades är generiska vilket innebär att de innehåller flera olika varumärken av produkter från samma livsmedelskategori. Undantag är de livsmedelskategorier där det enbart fanns produkter från ett varumärke.
Kartläggning Analysproven skall i största möjliga mån representera utbudet av produkter i landet. Genom att titta på försäljningsstatistik (A.C. Nielsen Market trends 2019 och GFK 2019) och populäraste produkter i online-sortimentet gjordes en bedömning av vilka produkter som skulle ingå i analysprovet baserat på vissa specifika kriterier. Sökningar gjordes i de fyra största kedjornas online-butiker utifrån marknadsandelarna i Sverige 2020: ICA, Coop, Axfood och Bergendahls. Totalt stod dessa kedjor för 95 % av marknaden enligt Dagligvarukartan 2020. I online-butikerna gjordes en uppskattning över fördelningen av produkter inom de aktuella livsmedelsgrupperna följt av en poängsättning. Den produkt som kom först upp i sökresultatet efter sortering på populärast vara fick 1 poäng följt av den som kom på andra plats som fick 2 poäng och så vidare. Sen summerades poängen och produkterna med lägst poäng var de populäraste i online-butikerna. För att undvika att resultatet justerades efter tidigare sökningar rensades cachen mellan sökningarna. Egna märkesvaror exkluderades från poängsättningen. För de prover där egna märkesvaror skulle ingå användes försäljningsstatistik och fördelningen viktades utifrån den procentuella andelen av marknaden som respektive butik hade. Slutligen gjordes en individuell bedömning utifrån varje livsmedelsgrupp som vägdes samman med uppgifter om försäljningsstatistik och ett beslut om vilka produkter som skulle ingå i respektive analys togs.
Provantal Näringsvärden kan skilja sig åt mellan olika produkter och mellan olika batcher för samma produkt. Därför vill man att olika produkter och flera batcher för samma produkt ska ingå i analysprovet. Om liknande analyser har gjorts tidigare kan man använda sig av skillnader i dessa analyser för att räkna fram det optimala antalet inköpsprover. Detta görs genom en formel (Proctor, 1998). Då inga tidigare jämförelser fanns för detta projekts prover kunde beräkningen inte göras och antalet inköpsprov sattes till 10. Fördelningen mellan produkterna inom respektive analysprov utgick från resultatet i kartläggningen.
Inköp Inköpen gjordes mellan november 2021 och februari 2022 i butiker i Uppsala, Norrtälje och Knivsta samt i nätbutiker. Vid inköp fanns inte alltid samma produkter i butiken som vid kartläggningen. I dessa fall gjordes en individuell bedömning och beslut om ändringar fattades på plats ute i butikerna. I vissa fall utgick en produkt helt och i andra fall fick en produkt ersättas av en annan. Trots flera butiker och inköpsdatum fanns heller inte alltid det antalet batcher som bestämts. I de fallen inhandlades så många olika batcher som möjligt och minst den mängd som krävdes för analyserna (1500 g).
Provhantering Livsmedlen förvarades i, för livsmedlet, lämplig temperatur fram till ankomst till Livsmedelsverket. Vid ankomst registrerades de och fick individuella journalnummer, vilket gör det möjligt att spåra vilka livsmedel som ingår i varje prov. Livsmedlens förpackningar, innehållsförteckningar och näringsvärdesdeklarationer fotograferades. Därefter förvarades livsmedlen mörkt och i, för livsmedlet, lämplig temperatur till dess att det var dags för provberedning. De inköpta proverna hanterades som laboratorieprover så snart de kommit till laboratoriet. Det innebär att man tar hänsyn till faktorer som kan påverka stabiliteten såsom syre, temperatur och synligt ljus av vissa våglängder. Vattenlösliga vitaminer, tokoferoler, sockerarter och karotenoider är exempel på näringsämnen som är oxidations- och/eller ljuskänsliga. Kylda produkter frystes och förvarades tillsammans med frysta produkter i -20 °C. Skafferivaror och dryck förvarades i rumstemperatur. Alla prover förvarades i ursprunglig förpackning.
Provberedning Samtliga prover analyserades och bereddes i rum försett med UV-filter för att förhindra nedbrytning av ljuskänsliga näringsämnen. Varje produkt och batch hanterades separat och redskapen rengjordes mellan varje produkt och batch. Endast ätlig del av livsmedlet ingick i analysprovet. Hirs, havreris och popcorn analyserades i tillagad form, övriga prover analyserades otillagade. De prover som behövde tillagas gjordes så enligt de instruktioner som fanns på respektive förpackning. Vid ett tidsspann på till exempel 8-10 min valdes tiden mittemellan, 9 min. Livsmedlen vägdes före och efter tillagning och detaljer finns sparade i specifika tillagningsprotokoll. För hirs och havreris tillagades fyra portioner för varje produkt och batch och joderat salt användes i de fall salt stod angivet på förpackningsinstruktionen. De hälldes efter tillagning över i en rostfri skål där det fick stå tills det svalnat. Hirs, havreris och popcorn homogeniserades i direkt anslutning till tillagning medan köttbullar och korv togs fram och fick tina i kylskåp över natten. Produkter som var fasta eller innehöll fasta bitar homogeniserades med en homogenisator, Retsch GM300. De produkter som lätt klibbar ihop bereddes med kyld utrustning och/eller torris, exempelvis godis. För att minimera fettseparation kördes även snacks nedkylda och med nedkyld utrustning. Efter att varje separat batch var homogeniserad blandades de till en pool. Prover som inte krävde homogenisering, produkter i pulver eller flytande form, blandades väl med sked. Efteråt delades proverna upp på olika burkar beroende på typ av analys. För metallanalyser användes syradiskade plastburkar.
Analyser I de flesta livsmedlen analyserades samtliga näringsämnen som ingår i databasen. Vissa undantag gjordes för så kallade logiska nollor, dvs. näringsämnen och komponenter som biologiskt sett inte antas finnas i ett specifikt livsmedel eller som förväntas förekomma i små och för sammanhanget försumbara mängder. Som exempel förväntas inte fiber förekomma i rena fetter. Externa analyser utfördes av ett ackrediterat laboratorium: aska, totalfett, kolesterol, kväve, vatten, stärkelse, mono- och disackarider, laktos, fiber, alkohol, fosfor, jod, kalcium, kalium, magnesium, natrium, selen, tiamin, riboflavin och folat. Vissa näringsämnen/komponenter beräknades baserat på de analyserade värdena. Övriga näringsämnen analyserades internt av Livsmedelsverkets kemiavdelning. Zink och vitamin B12 i näringsjäst analyserades i ett separat prov då det sammansatta provet innehöll en berikad produkt.
Poolning Hur mycket av varje produkt som skulle ingå i respektive analysprov beräknades utifrån kartläggningen med eventuell korrigering för faktisk inhandlad mängd.

Följande livsmedel ingår i projektet